vår
min pappa planterade ett träd för några år sedan. han sa att någon gång under sitt liv skulle man plantera ett träd, som kunde slå rot och växa sig stort och fint alltefter åren. det var oväntat att höra det från pappa och kanske därför har jag lagt det på minnet. trädet blev planterat och det står kvar här utanför och blommar för fullt.
engelska och blue thai
i dag var det dags för engelska nationella, och det är väl inte riktigt min grej att tvinga fram inspiration till att skriva en diskuterande text men något kladd blev det. efteråt begav vi oss till blue thai för en god lunch (tyvärr utan jordnötssås). fick en liten påminnelse om att jag inte varit så aktiv på bloggen på sistonde.. men då kan jag påpeka att jag för tio minuter sedan blev klar med hemtentan och att jag nu kan slappna av. åtminstonde i dag. en annan sak som gjorde mig lite upprörd var när jag kollade blondinbellas blogg och såg att två av hennes favoritfilmer även är mina favoriter. vilket gör mig lite fundersam, jag ser oss nämnligen som två helt olika människor, även om man inte kan döma någon efter en blogg så kan man ofta se igenom lite vad det är för slags människa mellan raderna.
nu väntar jag på min kära mor, hon är nog hemma om ca. en timme. då blir det sushi! fram tills dess har jag svårt att disponera min tid eftersom jag borde börja på min novell men hellre börjar på någon av de sex nya böcker jag köpt.
nu väntar jag på min kära mor, hon är nog hemma om ca. en timme. då blir det sushi! fram tills dess har jag svårt att disponera min tid eftersom jag borde börja på min novell men hellre börjar på någon av de sex nya böcker jag köpt.
a no-name slob
jag har gett mig själv utgångsförbud denhär helgen. vilket resulterar i att jag nu sitter hemma en lördagskväll och är sjukt uttråkad. tanken är att jag ska plugga, vilket jag förmodligen kommer sätta igång med.. snart. funderar även på att se I am sam i kväll eftersom ingen ville se den i går. hah. i dag har varit underbart med sol och jag har legat hela förmiddagen och läst på altanen. nu sitter jag och syster vid köksbordet och har precis avnjutit en varsin köttbit och sallad. någon vänlig själ som vill hjälpa mig med matten i morrn?
något hände
jag och min jacka är ute och går.
tre veckor
det jag kan se fram emot nu är tre långa veckor fyllda av novell-skrivning, matteprov, litteraturanalys, hemtenta i ledarskap och presentation av litteraturgenre. som vanligt slinker jag in i en ond cirkel med för lite sovande, för mycket oro och för många cigaretter vilket i sin tur leder till magont och ständig trötthet. det är en del intressanta saker, men i brist på tid brukar det sluta med något krystat försök som efter mycket om och men lämnas in halvklart. å andra sidan brukar mina halvklara saker se rätt bra ut i andras ögon.
barnet som älskade vägar
jag har kört fast. totalt. den dekonstruktiva analysen går inte som planerat och nu ligger jag här i sängen och gör allt annat än det jag borde. jag känner mig dock en aning gladare än vad jag gjort de andra dagarna denna veckan, känns som att jag gått runt som i ett töcken. man kan ju bland annat nämna mina duster med matsalsdörrarna, två dagar i rad har vi råkat på varandra när jag tankspritt och småvisslande är på väg in, respektive ut. hopplösheten från i går har i dag ersatts av något annat, kanske pga. att jag faktiskt lyckades med första delen i spa. nationella. ibland kan jag inte låta bli att känna mig som brian vars lampa inte tänds när den borde.
no hay banda.
"What would become of our experience as human beings if everything we see and hear around us, indeed, if life itself, turned out to be merely a recording, a predetermined trajectory of existence? What would become of identity in a world where everything appears scripted and everyone seems to be performing roles? "
new profile picture.
London 2008.
efter fem dagar fyllda med promenader, fest och shopping så har jag återigen landat
i halmstad, en stad som jag lämnade grå, trist och snöfylld men som visar tecken på
vårväder igen. men för att inte gå saker och ting i förväg hade jag tänkt berätta lite om
resan, känns som om jag har berättat om den hundra gånger men den tåls att pupbliceras
även här. vi hoppade på tåget på halmstad c och åkte till gbg, där vi sedan tog flyget till
stanstead. ryanair är billigt men för att citera denise så är frågan om man vill riskera livet för
att åka lite billigare. skämtåsido, det var inte så hemskt på vägen dit, allt gick som på räls
och efter ett par timmar var vi framme på vårt lilla vandrarhem. stället låg i st pancras och
det var inte långt in till londons centrum. efter att ha slängt in alla våra väskor i de små
skåpen så gick vi ut en runda för att till slut parkera oss på ett mysigt ställe vid namn pizza
express. jag vet, det låter inte så exotiskt men det var underbar mat, skulle kunna ägna
ett par rader åt att beskriva all den goda mat vi åt, men det är nog bara mitt matälskande
jag som skulle må bra av detta.
första dagen var vi uppe med tuppen, käkade en riktigt englsk frukost (bönor, ägg, potatis, sylt mm.) och begav oss sedan ner mot oxford street. vi började i slutet och gick mot början, hah. det tog oss sex timmar att springa in och ut i affärer och kolla på folk. när solskenet var som starkast och vi som tröttast satte vi oss utanför starbucks.
trötta som vi var efter en heldag på oxford street gick vi upp mot covent garden, satte oss på en mysig uteservering, drack te och fick besök av en magiker. han påstog att han skulle gifta sig med mig och att vi skulle få vackra barn. efter téet var det dags att gå hemåt. väl hemma på vandrarhemmet gjorde vi oss i ordning, köpte två flaskor vin och förfesten var i gång på ett sunkigt golv med endast vattenflaskor till vinglas.
efter ett par timmar med prat, musik och fylla så tog vi en taxi ner till picadilly där vi till slut hamnade på crobar. en sunkig liten rockbar med en massa trevligt folk. där spenderades ett par timmar, träffade en och annan kul människa. efter ett tag stänger dom baren och denise kommer på att vi ska hänga med två killar (varav en var sjukt lik david johansen!) vi kom in på en lite spansk svartklubb och denise envisades med att beställa in tequila på spanska. efter ett par timmar på spanska klubben så satte vi oss i en taxi på väg hem. väl hemma kommer vi på att klockan är 06.30 och att vi ska upp om två timmar. med lite chips och choklad i sängen däckar vi rätt hårt.
två timmar senare ringer klockan och vi far upp och klär på oss, går ut en sväng och käkar frukost på café nero. när vi sätter oss ner efter maten inser vi att vi nog inte mår så bra och bakfyllan börjar komma smygande. vi köper huvudvärkstabletter och vatten med oss och tar en taxi hem. eftert två tabletter och lite vatten sover vi fram till fem på eftermiddagen. det var länge sedan jag mådde så dåligt som jag gjorde den eftermiddagen, låg och led i en hård våningssäng medans denise försökte peppa mig att ta mig ut. efter ett tag så kommer vi överens om att vi kanske ska ut och gå lite, så vi vandrar ner mot big ben och går en stund längs med themsen.
dag tre var vi på topp igen och beslöt oss för att utförska covent garden ordentligt. det var det bästa stället någonsin! underbar shopping, mysiga uteserveringar och en massa folk. ett plus var att man slapp trafiken som man annars får stå ut med vart man än gick. det var nog här de mesta av mina pengar tog slut, köpte två snygga american apparel klänningar, en mössa från urban outfitters, ett par skor från vagabond och lite annat. vi satt även på en uteservering under tak och skyddade oss mot regnet samtidigt som vi käkade riktigt god pasta. (denise gillar parmesanost)
jag på väg in i en telefonkiosk.
efter våra strapatser på lördagen så tar vi en taxi ner mot picadilly igen. mest för att försöka leta upp crobar igen, ingen kom ihåg vart den låg. det blev mycket frågande tills vi hittade en man som visste vad det var för ställe och visade oss vägen. väl framme behövde jag gå på toa, jag behöver nog inte nämna mer än att det var den äckligaste toalett jag någonsin sett i hela mitt liv. träffade en konstig snubbe från svergie och en jobbig kille från belgien så efter ett tag beslöt vi oss för att åka hem, vi hade trots allt en resan framför oss dagen efter.
fyra timmars sovande och nån timmes resande fram och tillbaka i tunnelbanan så hamnade vi på rätt tågperrong. det var en del krångel för de reparerade victorialine, där en utav stationerna vi skulle ta tågen i från ledde. men när vi väl är framme på perrongen så är tåget inställt. en stunds velande senare har vi tagit ut lite kontanter och satt oss i en taxi för att åka den timme som det tar i stanstead. det var ingen lite taxiräkning vi fick, men mycket billigare än vad det kostar i halmstad. jag sitter halvt hysterisk hela taxiresan medan denise försöker lugna mig och samtidigt prata med en lite smålustig engelsman som vi delade taxi med. men som tur var kom vi fram tio minuter innan incheckning, sprack och checkade in våra väskor och gick mot gaten.
i halmstad, en stad som jag lämnade grå, trist och snöfylld men som visar tecken på
vårväder igen. men för att inte gå saker och ting i förväg hade jag tänkt berätta lite om
resan, känns som om jag har berättat om den hundra gånger men den tåls att pupbliceras
även här. vi hoppade på tåget på halmstad c och åkte till gbg, där vi sedan tog flyget till
stanstead. ryanair är billigt men för att citera denise så är frågan om man vill riskera livet för
att åka lite billigare. skämtåsido, det var inte så hemskt på vägen dit, allt gick som på räls
och efter ett par timmar var vi framme på vårt lilla vandrarhem. stället låg i st pancras och
det var inte långt in till londons centrum. efter att ha slängt in alla våra väskor i de små
skåpen så gick vi ut en runda för att till slut parkera oss på ett mysigt ställe vid namn pizza
express. jag vet, det låter inte så exotiskt men det var underbar mat, skulle kunna ägna
ett par rader åt att beskriva all den goda mat vi åt, men det är nog bara mitt matälskande
jag som skulle må bra av detta.
första dagen var vi uppe med tuppen, käkade en riktigt englsk frukost (bönor, ägg, potatis, sylt mm.) och begav oss sedan ner mot oxford street. vi började i slutet och gick mot början, hah. det tog oss sex timmar att springa in och ut i affärer och kolla på folk. när solskenet var som starkast och vi som tröttast satte vi oss utanför starbucks.
trötta som vi var efter en heldag på oxford street gick vi upp mot covent garden, satte oss på en mysig uteservering, drack te och fick besök av en magiker. han påstog att han skulle gifta sig med mig och att vi skulle få vackra barn. efter téet var det dags att gå hemåt. väl hemma på vandrarhemmet gjorde vi oss i ordning, köpte två flaskor vin och förfesten var i gång på ett sunkigt golv med endast vattenflaskor till vinglas.
efter ett par timmar med prat, musik och fylla så tog vi en taxi ner till picadilly där vi till slut hamnade på crobar. en sunkig liten rockbar med en massa trevligt folk. där spenderades ett par timmar, träffade en och annan kul människa. efter ett tag stänger dom baren och denise kommer på att vi ska hänga med två killar (varav en var sjukt lik david johansen!) vi kom in på en lite spansk svartklubb och denise envisades med att beställa in tequila på spanska. efter ett par timmar på spanska klubben så satte vi oss i en taxi på väg hem. väl hemma kommer vi på att klockan är 06.30 och att vi ska upp om två timmar. med lite chips och choklad i sängen däckar vi rätt hårt.
två timmar senare ringer klockan och vi far upp och klär på oss, går ut en sväng och käkar frukost på café nero. när vi sätter oss ner efter maten inser vi att vi nog inte mår så bra och bakfyllan börjar komma smygande. vi köper huvudvärkstabletter och vatten med oss och tar en taxi hem. eftert två tabletter och lite vatten sover vi fram till fem på eftermiddagen. det var länge sedan jag mådde så dåligt som jag gjorde den eftermiddagen, låg och led i en hård våningssäng medans denise försökte peppa mig att ta mig ut. efter ett tag så kommer vi överens om att vi kanske ska ut och gå lite, så vi vandrar ner mot big ben och går en stund längs med themsen.
dag tre var vi på topp igen och beslöt oss för att utförska covent garden ordentligt. det var det bästa stället någonsin! underbar shopping, mysiga uteserveringar och en massa folk. ett plus var att man slapp trafiken som man annars får stå ut med vart man än gick. det var nog här de mesta av mina pengar tog slut, köpte två snygga american apparel klänningar, en mössa från urban outfitters, ett par skor från vagabond och lite annat. vi satt även på en uteservering under tak och skyddade oss mot regnet samtidigt som vi käkade riktigt god pasta. (denise gillar parmesanost)
jag på väg in i en telefonkiosk.
efter våra strapatser på lördagen så tar vi en taxi ner mot picadilly igen. mest för att försöka leta upp crobar igen, ingen kom ihåg vart den låg. det blev mycket frågande tills vi hittade en man som visste vad det var för ställe och visade oss vägen. väl framme behövde jag gå på toa, jag behöver nog inte nämna mer än att det var den äckligaste toalett jag någonsin sett i hela mitt liv. träffade en konstig snubbe från svergie och en jobbig kille från belgien så efter ett tag beslöt vi oss för att åka hem, vi hade trots allt en resan framför oss dagen efter.
fyra timmars sovande och nån timmes resande fram och tillbaka i tunnelbanan så hamnade vi på rätt tågperrong. det var en del krångel för de reparerade victorialine, där en utav stationerna vi skulle ta tågen i från ledde. men när vi väl är framme på perrongen så är tåget inställt. en stunds velande senare har vi tagit ut lite kontanter och satt oss i en taxi för att åka den timme som det tar i stanstead. det var ingen lite taxiräkning vi fick, men mycket billigare än vad det kostar i halmstad. jag sitter halvt hysterisk hela taxiresan medan denise försöker lugna mig och samtidigt prata med en lite smålustig engelsman som vi delade taxi med. men som tur var kom vi fram tio minuter innan incheckning, sprack och checkade in våra väskor och gick mot gaten.